Att svara på ovanstående fråga går såklart inte då mycket handlar om en löparens preferens och hur en löpare springer. Men det finns givetvis en del svar att få. Här kommer ett försök till utredning som förhoppningsvis ska ge en bättre förståelse innan ett dyrt skoval.
Valet av namnet supersko är kanske inte helt rätt men det är det vanligaste namnet som cirkulerar. Ett lämpligare men svårare namn kunde vara högpresterande, eller energieffektiva, tävlingsskor för långdistans. För när det pratas om superskor menar man de skor som av tillverkarna är designade för distanser från 10km. Det är troligt att många löpare skulle prestera bättre på kortare distanser med skorna men det är inte tillåtet att på löparbanor tävla med skor med en sula högre än 25mm. Det löps väldigt få lopp under 10km på landsväg där regeln istället säger max 40mm. Ett antal tillverkare har designat skor som de menar är för 5 kilometers långa väglopp och de kommer ingå i följande utredning också.
Vilka egenskaper har superskor?
De första superskorna som Nike Vaporfly, Adidas Adizero Adios Pro, Saucony Endorhin Pro, Asics Metaspeed och New Balance FuelCell RC Elite har alla en hög sula, ett mjukt och lätt skum i sulan och är i övrigt minimalistiska för att vara lätta.
Den höga sulan med mycket dämpning gör att belastningen på kroppens muskulatur, senor och ligament minskar vilket gör det lättare att hålla sitt löpsteg. Dessutom minskar återhämtningstiden efter ett tuft pass eller tävling. Att som tidigare behöva helvila en vecka efter ett marathon, för att ffa vader varit slutkörda, verkar inte längre vara nödvändigt.
Prestanda är såklart den viktigaste egenskapen för en tävlingssko, dvs att löparen faktiskt springer fortare i den. Det har visat sig att Nikes första löfte om 4% bättre prestanda inte är så långt från sanningen, även andra tillverkare har skor som är rejält prestationshöjande, mer om detta längre ner.
Är superskor bara för tävling?
Frågan är egentligen, är det bra att träna i superskor? Det enkla svaret är ja – men det är inte helt givet. Att springa i en sko som tillåter dig att hålla en högre fart för lägre ansträngning ger inte en nämnvärt bättre träningseffekt. Men att kunna genomföra ett hårt pass i hög fart utan att belasta senor och ligament lika hårt så att tiden till nästa hårda pass minskar, ja det är bra!
För att få effekterna från superskor finns det andra skor, som har samma egenskaper men väger något mer. Dessa skulle kunna göra att träningsbelastningen är lika bra, farten något sämre men framför allt att återhämtningen till nästa pass är lika bra. Dessutom är det troligt att hållbarheten på en tyngre träningssko, och även priset, är längre.
Hur mäts, och vad är, prestanda i en sko?
Det har gjorts ett par studier för att mäta prestanda hos löparskor, här kommer Dustin Jouberts (återfinns på instagram som labratrundown) studie att presenteras.
Joubert et al. väljer att mäta prestandan i form av löparens syreförbrukning vid en viss hastighet vid löpning på löpband. I studien ”A Comparison Of Running Economy Across Seven Carbon-Plated Racing Shoes” (Jones, Garrett P. and Joubert, Dustin P.) lät han 12 manliga löpare springa i 8 olika skor i 16km/h i 5 minuter. Farten var för löparna såpass låg att de inte utvecklade någon mjölksyra och kunde därför genomföra flera löpningar per testtillfälle utan att skornas, per individ slumpade, ordning påverkade vilken sko som presterade bäst. De upprepade sedan testet en gång till, då med varje individs skoordning speglad. Joubert et al. lät löparna testa 7 kolfiberskor mot ytterligare en referenssko.
De sju skorna som testades var Hoka Rocket X, Saucony Endorphin Pro, Nike Alphafly, Asics Metaspeed Sky, Nike Vaporfly 2, New Balance RC Elite, Brooks Hyperion Elite 2 och hade Asics Hyperspeed som referens. Tyvärr saknades Adidas Adios Pro 2.
Det som mättes var alltså löparnas syreförbrukning vid en konstant hastighet. Antagandet som görs är att om syreförbrukningen går ner för en sko jämfört med en annan vid samma hastighet så skulle du kunna springa fortare i den bättre skon vid samma syreförbrukning. Dvs du kan på ett lopp springa fortare för samma ansträngning, bara du springer i en annan sko!
Vilken sko är bäst?
I studien av Joubert et al. visades att Vaporfly 2, Alphafly och Metaspeed Sky gav en markant förbättring i snitt. Endorphin Pro och RC Elite gav en mindre men tydlig förbättring. Hyperion Elite 2 och Rocket X gav en marginell förbättring. Det är viktigt att notera att resultatet är ett snitt bland de 12 löparna. Det förekom individuella skillnader där det inte var givet att t.ex. någon av Nikes skor presterade bäst för en enskild individ.
| Modell | Förbättring i snitt bland deltagare |
| Nike Alphafly | 3.0% |
| Nike Vaporfly 2 | 2.7% |
| Asics Metaspeed Sky | 2.5% |
| Saucony Endorphin Pro | 1.5% |
| New Balance RC Elite | 1.4% |
| Brooks Hyperion Elite 2 | 0.5% |
| Hoka Rocket X | 0.1% |
Förutom de skorna som ingick i studien har Dustin Joubert gjort ett antal, mycket intressanta, fallstudier där han testat sig själv enligt enklare protokoll men samma princip som ovan och givetvis bara en person som testas. Några noterbara fall är:
- Jämförelse mellan Adidas Adios Pro 2 mot några tidigare testade skor som referens med prestandaförbättring gentemot Asics Hyper Speed:
Adios Pro 2: 1.0%, Vaporfly: 2.3% och Alphafly: 3%. - Samma för New Balance RC Elite 2.0:
RC Elite 1: 1.4%, RC Elite 2: 2.0%, Alphafly: 4.7% - Ett par gamla Nike Alphafly som gått 400km mot ett par helt nya:
Alphafly gamla: 4.0%, Alphafly nya: 4.7%. - Nike Streakfly som hade en försämrad prestanda jämfört med kontrollskon:
Streakfly: -1.1%, Alphafly: 3.0%
Notera att Joubert när han springer själv diffar i vilken förbättring han får i Alphafly mot samma referenssko (Asics Hyper Speed) vilket indikerar att siffrorna ska tas med en nypa salt. Tills större studier är gjorda kan även dessa fallstudier säga något om de olika modellerna.
Vilken sko ska man välja?
Att säga vilken sko som passar en enskild löpare bäst går givetvis inte. Saker som löpteknik, stegfrekvens, passform och även pris spelar roll. Det kan t.ex. nämnas att Asics Metaspeed kommer i två modeller: Sky och Edge. Sky ska passa de löpare som ökar steglängden mer än frekvensen när de ökar farten, Edge ska passa de som ökar frekvensen mer.
Tyvärr är det svårt att veta vilket märke eller modell som passar en själv vet man inte. Man kan givetvis gå till en seriös löpbutik, springa på löpband och köpa de skor som känns bäst. Om man är seriös i sin tävling bör man nog även väga in resultaten ovan, 2% högre fart innebär en dryg minut på en timmas löpning.
Vill man göra det riktigt seriöst kan man välja ett antal skor och sedan upprepa studien som Joubert et al. enligt ovan, fast på sig själv. På så sätt går det att få ett svar på vilken sko just du presterar bäst i. Ett förslag på testprotokoll finns på Labratrundowns instagram.